aldrig mer vara ensam
Jonatahan johansson - aldrig mer ensam
God morgon. Idag har jag väldens största klump i magen, den största jag någonsin haft faktiskt. Dels för att jag inte gjort ett dyft på historia uppsttsen på hela veckan, dels för att jag sitter här och slösar bort mitt liv. Men allra mest för att jag ångrar, mer än vad jag någonsin har ångrat någonting, att jag inte bytte linje när jag skulle göra det. Jag ångrar att varje gång jag har möte emd syv så säger hon att hon är så glad att jag trivs där jag sitter. Jag tror det är försent att byta. Det skulle kännas så pinsamt att gå dit, skit pinsamt. Men gud vad glad jag skulle vara om jag vågade årminstånde fråga om det var möjligt. Jag har själv små kollat de ämnen jag skulle behöva läsa ikapp, det är två. Inte mycket. Jag har må kollar hur många ämnen jag drar fördel av, det är ett.
Jag har här i min ångest kommit på av det töntigaste som finns är, det är en mening som de flesta uttrycker sig med nu, utan att förstå att det är så jävla töntigt som jag förstår att det är. "Ge mig sommar", ännu värre är de naturligtvis om man skriver "mig" som "mej", det fungerar bara inte.
