le hjärter dam

Så här ful är jag nu, det går inte att ta några fina bilder av den här soppan. Och våga inte säga att det är fint för det är bara två personer som jag litar på

men här har ni, så att det inte blir en allt för stor chock när ni ser mig. Bara för att jag är fulare än vad jga brukar vara

Jag mår dåligt över att jag är ful, jag mår dåligt över att jag mår dåligt för att det är så jävla dålig stil att må dåligt över någonting som inte alls har någon betydelse. Det finns dom som har det värre, om man säger så. Att jag är ful slår ju inte att folk svälter och får cancer, liksom. Och det är ju inte som om jag har varit en skönhet före direkt hihi.

Lars Winnerbäck - Om pornografi (Från Transit i P3)

När jag gjorde min sexdebut så gick jag igång ordentligt när jag fick
se ett par särade ben. Jag tände på nakenhet och bröst. Jag har lärt 
mig att inte gå igång på det längre. Inte på samma sätt. Inte så där
nyfiket och med samma spänning.

Nu ser jag det varje dag i tobaksaffären. Efter klockan tolv på TV.
På mer än vartannat sökord på Internet. För varje vecka lite mer,
lite grövre. 

Vi får inte göra porr till en kvinnofråga. Vi får inte låta porr-
industrin tro att det bara är kvinnliga feminister som vill stoppa dom.
Att det bara är kvinnor som är drabbade. Vi är alla offer. Ingen är
längre skonad.

I rasande vart och med en övertygande kraft har den rusat in i våra hem.
På Internet kan man söka på vilken kvinnlig kändis som helst och få
upp, inte bara särade ben, utan hästan och ålar och hundar och katter
som har sex, på riktigt, i närbild.

Vill man klicka bort dom kommer en ny ruta upp med ytterligare närbilder.
Det finns inget tak. 

Jag är så glad att jag gjorde min sexdebut för åtta år sen. Innan TV1000
och Internet. När Fibban och Rapport stod som enda representanter på
området porr. Åtminstone vad jag kände till då. Då var porren svåråtkomlig.
Man nådde inte upp till tidningarna och dom stod i speciella fack och såg
nästan lite farliga ut. 

Jag och en kompis hittade en tidning i skogen en gång och bläddrade storögt
och var förvånade över allt som inte biologilärarinnan berättat.

Vad vi såg i porrtidningen då ser jag nu varje dag utan att anstränga mig.
Utan att vilja och helt utan nyfikenhet. Nyfikenheten har jag berövats.
Porrindustrin tog den ifrån mig och gav mig äckelkänslor istället.

Det måste vara svårt att stå inför sin sexdebut idag. Att vara kanske 15 år
och gå i en klass med tio, tjugo andra killar. Svårt att veta vad man vill
innerst inne. Svårt att veta att analsex inte är helt okomplicerat. Det ser
ju så lätt ut och är så obligatoriskt på TV1000. Svårt att veta om det är
något man egentligen är sugen på eller om det är ett sjukt påhitt från
porrindustrin. 

För porrindustrin har aldrig berättat att det är roligare att ha sex när man
är kär. Att brösten blir härligare att ta i då. Porren har berättat om 
gangbang och dubbelmackor. Som om det vore självklart och t.o.m. häftigt.
Dom har aldrig sagt att det gör ont, fysiskt, men framför allt innerst inne
i själen.

Jag har berövats min nyfikenhet utan att vara porrkonsument. Det är helt sjukt.
Porrindustrin har tagit den ifrån mig. Nyfikenheten. Fan, va taskigt. Kom inte 
hit mer era dubbelmackor! Försvinn ur min dator! Jag kan inte  hantera er. 
Jag tror inte det finns nån som kan. Ni har kränkt kvinnan. Ni har kränkt mannen.
Ni har misshandlat ungdomarna. Inte ens djuren har ni skonat.

Det är tur att det finns radio.

Det här är Lars Winnerbäck, i Transit, i P3.

Jag hatar tierp så är det.

Annars har jag haft en jätte bra dag i uppsala med skyttis och Amanda.

 dom har jag sitter på mig nu. Mellandags rea

Lars Winnebräck - Farväl Jupiter

För unegfär två år sedan satt jag vid en busshållplats och lyssnade på den här låten och undrade hur allt skulle vara om två år. Ja, och nu sitter jag här och ser att precis ingenting har förändrats, eller jo, men jag har inte gjort det, inte ett dugg. Jag är fortfarande näst bäst i världen, ja i min värld då.

Igår skaffade jag spotify, ja skratta om ni vill. Men jag har aldrig känt att jag behövt det. jag har all musik jag gillar på min älskade kära underbara ipod, och skivorna i bokstavsordning i hyllan. Jag provade att söka på lasse, jag skulle se om dom hade sånt som resajkling och lars mina damer och herrar, det hade som inte, ha. Tur att jag har det då.

nu ska jag läka mina sår, hihihihi... nej jag ska skriva Psf:n utan spotify, med min bandspelare och resajkling på tape, faktiskt.

lars winnerbäck - du min vän i livet

nu avr det en vecka sen jag satt gråtande längs kravallerna och ville spola tillbaka de senaste timmarna. Jag har tillägnat den här kvällen lars. Jag ahr bara hört hans röst i lurarna och jag har låst dörren, ingen får störa. Bara en person, en person som ville ge lars en chans och lånade en skiva, som jag rekomenderade.

nu tänker jag fortsätta natten ut.

lars winnerbäck - hugger i sten

här sitter vi, lyssnar på lasse, skriver socialkunskap och kollar på 21 jump street hihi.

jag och vovven alltså

Lars winnerbäck - söndag 13.3.99