Mamma är säkert nöjd
Idag har det varit en sån här min vår-sol-dag, fast med en halvmetersnö på marken. När det är sånt här väder brukar jag alltid sitta i köksfönstret, äta pasta carbonara och lyssna på mamma är säkert nöjd.
Jag har märkt att det tittar in ganska många här på min blogg lite då och då, så jag tänkte att nu så måste jag säga någonting vettigt, skriva någonting viktigt hur som helst. Och därför tänekr jag dela med mig en tiondel av min livsfilosofi:
- kleerup är ond.
- Lika så amerikanska tv-serier.
- Killar är inte värt någonting.
- Inte tjejer med killar heller för den delen.
- Om det bubblar upp spenat i hjärnan ska man räkna till tio, även fast det inte hjälper.
- Bitterhet.
Ja, de sista är bara en del av mig så det får väl stå med det också. Jag kommer ihåg att jag och Vanessa brukade prata om hurdan vi skulle bli när vi blev så gamla att vi behövde bo på Solberga. Vi skulle bli glada tjocka tanter som bjöd på godis och alltid var trevliga, som hennes farmor och min mormor ungefär. Dock glömde jag den lilla detaljen att jag i min natur är väldigt bitter, cynisk och lite av en surkärring som gillar att beklaga mig över mitt liv som egentligen är ganska innehållsrikt och trevligt.
